Framtidens resande

Att resandet sliter på vår jord vet vi. Men även i framtiden kommer vi att förflytta oss mellan olika länder och städer, både för semester och arbete. Våra resvanor kommer dock sannolikt att förändras – och snart finns nya transportmedel som ger betydligt lägre utsläpp och lämnar avsevärt mindre spår efter sig. Tåg- flyg- och båtsektorerna lägger just nu stora resurser på att vi ska kunna resa grönare framöver

Svävande tåg

Tåg är redan i dag ett av de mest miljösmarta sätten att resa. Här handlar utmaningen i mångt och mycket om att få fler att ta just tåget, i stället för exempelvis flyg eller bil. En av de avgörande parametrarna för att fler ska välja tåg är hastigheten, vilket ju enkelt omvandlas till restid. En av lösningarna kan vara Hyperloop. Enkelt uttryckt handlar det om elektromagnetiska spår i tunnlar med ett vakuumsystem som gör att du kan åka mellan Stockholm och Paris på en timme.

Hyperloop bygger på att ett slags kapsel, själva tåget, skjuts i väg genom en tunnel. Kapseln svävar en bit ovanför spåret med hjälp av elektromagnetisk teknik. I och med att det går att skapa näst intill vakuum i tunneln minskas luftmotståndet och friktionen, vilket ökar den möjliga hastigheten. I dagsläget pratar man om farter på över 700 kilometer i timmen. Även energiförbrukningen minskar och kommer kunna ligga på cirka en tiondel av vad flyget kräver i dag, och ungefär hälften jämfört med vanliga höghastighetståg.

”Vi har nått vägs ände med konventionella tåg. Oavsett hur mycket man investerar i en konstruktion som är nästan 200 år gammal, så finns det gränser för hur snabbt och hållbart tågresande kan bli. Hyperloop är något helt nytt som tar vid där vi inte kommer längre med traditionella tågsystem”, har Nick Earle vid Virgin Hyperloop sagt i en intervju.

Men den största vinsten är som sagt tiden. Då man kan åka mellan de flesta europeiska storstäder på mindre än en timme minskas behovet av flyg avsevärt.

Flera aktörer arbetar nu med Hyperloop, bland andra Richard Bransons Virgin Hyperloop, nederländska Hardt, polska Novomo, spanska Zeleros och Elon Musks SpaceX.

Fantasifulla flygformer

Elektrifiering pågår som bekant i full skala i bland annat bilindustrin. Även flyget sneglar åt batterier och eldrift, men här är den stora utmaningen den extra vikt som batterier medför. Elflyg på kortare sträckor är snart verklighet, men när det gäller längre sträckor ligger framtiden istället sannolikt i andra tekniker, vid sidan om klimatsmartare flygbränslen.

Nasa håller på att utveckla något som heter Spanwise Adaptive Wing (SAW) där flygplansvingarna ska kunna ändra form alltefter planets stadie i flygningen. Centralt i forskningen är materialet Shape Memory Alloy (SMA), som likt memory foam i madrasser återgår till sin ursprungliga form.

”Vingar som ändrar form under färden är egentligen en idé från 1960-talet, men först nu har vi material och tekniska lösningar som kan göra visionen till verklighet”, säger ingenjören Matt Moholt på Nasa i en intervju.

Det forskas också i så kallade blended wing body-flygplan där kroppen och vingarna utgör en enda enhet, vilket medför att passagerare kan sitta även i vingdelarna. Detta innebär att flygplanen kan ta fler passagerare och därmed får man ner miljöpåverkan per passagerare.

En annan framtida flygplanstyp är V-formade flygplan, där nosen är spetsen och vingar och kropp är V:ets två utstående ”ben”. Konstruktionerna hos både Blended wing body och V-flygplan medför en minskning av bränsleförbrukning med ungefär 20 procent jämfört med dagens flygplansdesign.

Gröna vågen

Fartygstrafiken blickar också framåt mot mer miljövänligt resande, och nya bränslen och elektrifiering är redan på gång. Anrika Hurtigruten, som kryssat upp och ned längs Norges kust sedan 1893, tillhör de mer progressiva rederierna. Projektet Sea Zero handlar om fartyg som inte ska lämna några som helst lokala utsläpp.

Fartyget har tre infällbara, självstyrande vingriggar som förbättrar aerodynamiken och drar in luftströmmar på upp till 50 meter för extra framdrivning. Seglen kommer dessutom att vara täckta av solpaneler med en yta på totalt 1 500 kvadratmeter. Under sommaren kommer båten att laddas upp av Nordnorges midnattssol som skiner dygnet runt. I fartygets batterisystem lagras förnybar energi från resorna och från hamnarnas laddstationer där fartyget laddas upp.

Hurtigruten arbetar också med lösningar som gör att fartyget kan ”surfa” på en matta av luftbubblor, för att på så sätt minska motståndet under vattenytan. Dessa luftströmmar skjuts ut från kölen längst fram på fartyget och minskar därmed vattenmotståndet.

De nya fartygen ska vara klara för sjösättning år 2030.