”Målet är att fler ska upptäcka JAK”

Genom åren har det funnits många förslag på hur man borde förändra det ekonomiska systemet.

Erik Johansson nämner buzzwords som ”regenerativ ekonomi” och ”donutekonomi”.

– Men för mig har en sak varit tydlig ända sedan 2010: JAK medlemsbank är svaret. Vi behöver bara få ännu fler att förstå det.

Sedan i maj är Erik Johansson ny styrelseordförande i JAK. Men hans historia med banken började långt tidigare.

Det är en fredag i augusti när han passerar Stockholm på väg hem till Sundsvall. Närmast kommer han från Koster, där han tillbringat en vecka. Ön på västkusten är en plats han ständigt återkommer till.

På Koster har han engagerat sig i en rad lokala frågor. Med inspiration från JAK var han med och startade ett kooperativ för att driva restaurangen Kosters Trädgårdar. Nu är han engagerad i det lokala utvecklingsbolaget som driver ett bostadsprojekt som ska göra det möjligt för fler att bosätta sig permanent på ön.

– Huspriserna är höga och den bofasta befolkningen minskar. Jag drabbas av en stor sorg när jag ser luciatåget på Koster med ett fåtal barn och några pensionärer som tittar på. Våra lokalsamhällen får inte försvinna. Dialekten, historierna, hela det gamla fiskesamhället.

Engagemanget på Koster säger en del om den nye JAK-ordföranden. Själv beskriver han drivkraften enkelt: han ser problem och vill lösa dem.

Sedan flytten till Sundsvall har han engagerat sig som kassör i byalaget.

– Det bästa jag kan komma på är att det känns meningsfullt. Jag tror att det handlar om att få vara med och bidra till något som är större än en själv. Det är också det som gör att jag känner att mitt arbete med JAK är så viktigt.

Erik Johansson är 42 år och smålänning, uppvuxen på landet intill Lagan med två föräldrar som var lärare. Hans farfar, som kallades Bernard på bygget, fick inte låna pengar i banken när han skulle bygga sitt hus. I stället fick han låna av byggaren. Senare började han själv låna ut pengar till andras byggen.

Men Erik tänkte från början välja en helt annan bana.

– Jag skulle bli pilot. Jag byggde modellflygplan, tog flygcertifikat och gick på flyggymnasium.

Sedan gick flytten till Lund. Där började han studera och hamnade i vad han själv beskriver som ett ”fältbiologkollektiv”. Det fick honom att byta riktning.

– Jag älskar att utbilda mig, att försöka förstå samhället vi lever i. Jag läste filosofi, ekonomi och statsvetenskap.

I dag arbetar han som redovisningskonsult och ekonomisk rådgivare med kunder inom företag och föreningar.

– Om jag ska vara ärlig tycker jag innerst inne inte att bokföring är särskilt roligt – det är grunden i att förverkliga en dröm, det krävs till exempel en projektekonom för att ro i land ett viktigt projekt. Jag är bra på att digitalisera arbetet. Bokföring, ekonomisk styrning och kontroll det är absolut nödvändigt i alla former av företag.

Det var under studieåren i Lund som han upptäckte JAK.

– Banken kändes så rätt. Det gör den fortfarande. Jag såg redan då att ekonomi inte bara handlar om pengar, utan om vilket samhälle vi vill bygga.

Han började engagera sig lokalt, höll kurser om den kooperativa formen och tankarna bakom sparkraven och representerade JAK i Almedalen. Sedan dess har han suttit både i valberedningen och i styrelsen.

JAK har länge betonat sparande, ekonomiska marginaler och en försiktig syn på skuldsättning. De principerna är fortfarande viktiga, men banken har också förändrats i takt med att både medlemmarnas behov och omvärlden har förändrats.

– Vi har haft en väldigt försiktig affärsmodell, och det har varit en viktig del av JAK. Men en bank måste också kunna möta människors och organisationers olika behov. Vi ska värna om låg skuldsättning och ansvarsfull kreditgivning, samtidigt som vi behöver kunna erbjuda finansiering till sådant som människor faktiskt vill och behöver investera i.

Som ordförande vill han att JAK ska nå betydligt fler.

– Jag vill att JAK ska vara en bank för den breda massan, för dem som anser att vårt nuvarande ekonomiska system är lite skevt och delar våra grundläggande värderingar. De som vill vara en del av en annan typ av bank.

JAK har utvecklat verksamheten.

– Vi har kompetensväxlat, utvecklat nya produkter och digitaliserat stora delar av banken. Från att huvudsakligen ha erbjudit bolån till konsumenter erbjuder banken nu också finansiering till småföretagare och organisationer och utvecklar produkter för medlemmar som vill göra sunda investeringar i sin vardag.

Erik Johansson betonar vikten av att kunna hjälpa medlemmarna att förverkliga sådant som är viktigt.

– Det kan handla om att köpa en bostad, utveckla ett lokalt företag eller en förening, eller att investera hållbart och ekonomiskt smart, till exempel genom smart styrning av förbrukningen i hemmet, batterilager, solceller eller hållbara transporter.

Samtidigt räcker inte värderingarna. JAK måste också vara konkurrenskraftigt.

– Man ska inte bara välja oss av idealistiska skäl. På sikt vill jag att vi ska kunna erbjuda medlemmarna en hel bank, och inte bara vara ett komplement. Men då behöver vi också bli större.

En väg dit är att låna ut mer till företag och ekonomiska föreningar.

– Jag brinner för entreprenörsandan och för småföretagen. De är en mycket viktig grupp som jag gärna ser att JAK finns till för.

Här ser han en särskild styrka i bankens kunskap om föreningar. En vägförening som behöver finansiering kan exempelvis ha svårt att få låna i en traditionell affärsbank.

Att utveckla utlåningen innebär inte att JAK ska tumma på sin försiktiga syn på skuldsättning eller kreditrisk.

– Att driva bank handlar om att förstå risk och att fatta väl avvägda beslut. Ju bättre vi känner våra kunder, deras verksamheter och de behov vi finansierar, desto bättre förutsättningar har vi att göra det på ett ansvarsfullt sätt.

Han menar att JAK i dag har bättre förutsättningar att ta nästa steg. Nya produkter, utvecklat IT-stöd och stor kompetens i styrelse, ledning och bland bankens medarbetare.

– Alla pusselbitar finns på plats.

Och nu?

– Nu behöver vi bli större för att kunna göra skillnad.

Foto: Rickard L Eriksson