Jord och gemenskap när det odlas mitt i stan

– Odling gynnar pollinerarna vilket gynnar oss alla. Den binder också kol i jorden, vilket gynnar klimatet. För mig är odling inte bara roligt och nödvändigt, det är politik också.

Författaren och kocken Peter Streijffert har ett stort intresse för bruk av jorden. I sitt hem i Bettna, mellan Flen och Nyköping, ägnar han sig åt klimatsmart odling som också är öppen för besökare.

– Vi använder hugelbäddar, biokol, bokashi, träflis och perenner.

Redan när Peter drev Bromma vinateljé i Stockholm planterade han sparris, bärbuskar och vinrankor utanför byggnaden.

– Gerillaodling, skrattar han och berättar att det är den typ av stadsodling han brunnit mest för genom åren, och bland annat delat med sig av i boken Odla i stan.

– Det är att odla där ingen annan odlat, utan att störa någon. En snäll och fri odlingsform, menar han.

Skillnaden mot ”vanlig” odling – öppna, maskinbrukade åkrar – rör framför allt om omfånget.

– Stadsodling handlar ofta om odling i mindre skala på mindre yta. Kanske också med andra regler som styr, inte så sällan har man en snävare ram att förhålla sig till, förklarar Peter.

Många som är nyfikna på stadsodling ser en kolonilott som den första vägen in, och till alla dem har journalisten och författaren Elin Unnes ett omedelbart tips:

– Ställ dig i kö – i dag!

Elin har skrivit om odling i många år, bland annat om Storstockholms trädgårdsföreningar. På sistone har de formligen exploderat av kolonister som odlar grönsaker från hela världen. Största legenden i dessa kretsar är en kvinna som kallar sig Zita, som varje år skördar hundratals kilo grönsaker från sin odling vid Järvafältet.

Väntetiden för att få en kolonilott kan dock vara lång, och under tiden kan du börja odla lite potatis i några hinkar på balkongen. Det tipsar tv-profilen Lotta Lundgren om, som driver podcasten Jordkommissionen tillsammans med matskribenten Tove Nilsson. I sin bekantskapskrets ser Lotta hur idérikedomen blomstrar.

– Jag känner folk som tigger gräsklipp på kyrkogårdar och transporterar det på cykel för att gödsla sin kolonilott eller krukodlingen på balkongen. Jag vet en som komposterar löv i sitt källarförråd, och en annan som passar på att tillverka lite biokol i en kakburk varje gång någon tänder gårdens grill, säger hon.

Lotta påpekar att den grupp som varit drivande inom stadsodling i första hand är personer som invandrat till Sverige under 1970-, 90- och 2000-talen, varit bosatta i miljonprogrammets förorter och där skaffat sig en odlingslott.

Elin är inne på samma spår, och nämner hur stadens koloniområden svämmar över av kunskap från när och fjärran.

– Där finns en enorm expertis bland folk som odlar fram allt från delikatesser som inte går att köpa i affären till jätteskördar på gränsen till självförsörjning. Järvafältet sticker ut med spjutspetskunskap inom stadsodling, men i stort sett varje koloniområde har sina egna hjälteodlare.

Fördelarna stannar heller inte där. Stadsodling rör även livsmedelssäkerhet, fysisk och psykisk återhämtning, biologisk mångfald, meningsfull sysselsättning. På sikt kan tomma industrilokaler göras om till växthus och hydroponiska odlingsanläggningar och odlingar på tak och husfasader kan bli ett sätt att kyla ner överhettade städer.

Örter må vara det allra enklaste att få fart på i det urbana landskapet. Men även blommor fyller en stor funktion i stadsmiljö. Trösterik skönhet förstås: solrosorna som växer där helikopterplattan en gång låg i Gamla stan i Stockholm har Elin planterat. Och många fler blommor än vi tror är också ätliga.

– Som krasse, som har en härlig pepprighet, säger Peter Streijffert, som även skrivit boken Blomstermat, som handlar om just detta. Han tipsar även om klöverblommor, fänkålsblommor och ringblommor.

Självhushållningsrörelsen har i sin tur också en viktig mellanmänsklig aspekt. Lotta menar att stadsodlingens stora kapital inte är staden i sig, utan människorna som odlar.

– På en odlingslott ser du vad de andra odlar. Du pratar med folk, får tips på vad du kan odla och hur du kan odla. Koloniområdena i Rinkeby och Skarpnäck är en smältdegel av folk från hela världen. Och jag lovar dig: du kan hämta mer inspiration och kunskap av odlarna där än ur alla odlingsböcker som finns.