Konsulten som blev klimathjälte

Efter surfdagen satte sig Robert Sabelström och hans vänner på en restaurang i Biarritz på franska atlantkusten. Samtidigt som menyerna ögnades igenom uppstod en diskussion om huruvida musslor eller fisk var bäst för miljön att beställa in. Saker löstes så som det görs nu för tiden: mobiler plockas upp, svaret googlas, diskussionen mattas av. Men Robert dröjde sig kvar vid sin telefon. Han började göra ett test för att mäta sitt ekologiska fotavtryck och slogs av två saker: Han brände över tjugo ton koldioxid per år, vilket gjorde honom till en betydande miljöbov. Lärdom nummer två: Det trubbiga testet (med frågor om hur många kylskåp han hade köpt under året) lämnade honom endast med konstaterandet att han gjorde fel.

En lampa tändes hos Robert. Hur vore det om man kunde använda ett liknande test för att i stället väcka engagemang och lust hos människor att ändra på sitt beteende?

– Det här var 2017, klimatkalkylatorerna hade utvecklats av miljöorganisationer och forskare och resultatet jag fick upp var: ’Robert, du lever som om det fanns 4,2 jordklot’. Jaha, okej – men sen då?

Robert Sabelström ville skapa ett test som gav positiv förstärkning snarare än skam. Sedan tidigare hade han arbetat som managementkonsult på Accenture och jobbat med digital innovation som entreprenör. Han förstod att kundupplevelsen och själva tonen skulle spela stor roll för det han ville utveckla.

– Om en sån här kalkylator skulle hjälpa människor att ställa om så behövdes en annan approach. Det behövdes mer charm och glimt i ögat. Visionen var ett roligt test om ett allvarligt ämne som kunde nå ut till många människor. Man ska vilja göra något efteråt.

Tillsammans med frun Anna och deras dotter startade Robert snart Climate Hero, ett företag som med hjälp av en klimatkalkylator och kompenseringsdonationer vill uppmuntra människor att ställa om till en mer hållbar tillvaro.

– Kan du tänka dig att se nötkött som en lyxvara, som om det vore hummer? Kan du äta det en gång i månaden i stället för flera gånger i veckan? Varje persons situation är unik, man kan ha släktingar i ett annat land som man bara når med en flygresa, till exempel. Det är väldigt svårt att komma under två ton utsläpp per år – men jag vill påstå att varje person kan komma under fem ton. I det kan du få plats med en flygresa om du behöver det. Se till att du når den gränsen, säger Robert.

Lanseringen skedde under den rekordvarma sommaren 2018. Climate Hero nådde snabbt 25 000 användare. Sedan dess har man dubblat användartalet varje år. 2023 kommer man landa på en miljon användare. Målet med tjänsten var att presentera en trovärdig kalkylator, samtidigt som testet skulle vara enkelt att göra på fem minuter i telefonen. Efter det hänvisas användaren bland annat till klimatkompenserade abonnemang, samtidigt som man guidar användarna till hur de konkret kan sänka sina klimatavtryck.

Men är inte klimatkompensering mest ett sätt för den rika medelklassen att stilla sitt samvete? Och varför envisas man med att prata om att köpa ekologisk broccoli i stället för att ge sig på företag och stater?

– Vi pratar inte om klimatkompensering som man gjorde för tio år sedan, det är inte en ursäkt för utsläpp någon annanstans. Vi ska nå noll utsläpp 2050 – oavsett om man är ett land, ett företag eller en privatperson. Alla som har möjlighet kan hjälpa till på vägen dit. Du hjälper till att bidra i större global omfattning, men du måste fortfarande bidra själv – du kan inte öka dina egna utsläpp.

Hur fungerar det?
– Klimatkompensering är en ganska komplicerad marknad. Vi använder oss av ett ’gold standard certificate’ som är fokuserat på att accelerera klimatomställningen i utvecklingsländer. En vindkraftspark som utvecklas med hjälp av det här involverar lokalbefolkningen med gröna jobb, parken placeras där den inte utrotar fåglar, om du avverkar träd i produktionen så måste du plantera lika många – det är en 360-graderssyn på hållbarhet.

Vad tror du om framtiden?
– Jag är ganska optimistisk. Den enda frågan är om vi klarar att göra omställningen tillräckligt snabbt. Tidsfaktorn är det läskiga. Kommer vi hinna göra något innan vi når de här ’tipping pointsen’, när det blir en irreversibel skada på planeten? Problemet är inte klimatförnekare i dag, det är klimatförhalare som vill behålla status quo så länge som möjligt, antingen av bekvämlighetsskäl eller på grund av inlåsta vinster.

Fem år efter Roberts eget uppvaknande lever han själv ungefär samma liv som tidigare, fast ändå radikalt annorlunda. I dag ligger han under fem ton utsläpp per år samtidigt som han surfar mer än någonsin.

– Det som framför allt drev upp siffran var mina flyg- och bilresor. Men även en hel del vad gäller mat och konsumtion. Jag hade ett bra jobb vid sidan om, och om man har det gott finansiellt ställt så har man ofta ett stort avtryck. Men det behöver inte vara så, säger Robert och fortsätter:

– Det är klart att det är bättre surf i Australien och Hawaii, men måste jag åka runt hela jorden? Jag upptäckte att det finns massa surfing i Sverige, Norge och Danmark. Jag bor ganska centralt så jag gick med i en bilpool och försöker ta mig runt på cykel i stället. Bor man i en villa utanför stan kan man köpa en elbil, installera en värmepump och sätta upp solceller.

Robert betonar att det inte bara handlar om uppoffringar, utan att det också kan addera ett värde till livet att ställa om:

– Jag kunde inte laga vegetarisk mat, det är inte vad hemkunskapen eller mina föräldrar har lärt mig. Vi började köra matkassetjänster. Och efter ett tag lärde jag mig laga det. I dag äter jag vegetariskt till hälften och har märkt av en tydlig hälsoeffekt, dessutom.

Vilken är den bästa surfingplatsen ditt nya liv fått dig att upptäcka?
– Hmm… man får egentligen inte outa spots inom surfingkulturen, säger Robert med ett skratt. Men tar man sig till Jyllands västkust eller Norges västkust så finns det lika fina vågor som du får i Portugal eller Australien. Det finns också olika typer av bryt, ’point breaks’, som jag gillar, eller ’beach breaks’, som är bra för barnen. Vi har varit tre somrar i rad på Danmarks västkust vid ett område som lokalbefolkningen kallar för ’Cold Hawaii’ – dit kan man ta sig med både tåg och elbil.