Lump kan bli livsviktig resurs

Det som en gång var utslitna kläder kan snart spela en avgörande roll i omställningen till fossilfri stålproduktion. I Borås pågår just nu ett innovationsprojekt där det mest svårhanterliga textilavfallet – så kallad lump – förvandlas till biokol.

– Lump är en del av textilavfallet som i dag eldas upp i fjärrvärmen. Men enligt lagstiftningen ska kommunerna följa avfallshierarkin och endast bränna om andra miljömässigt bättre alternativ inte är möjliga att genomföra. Så om vi i stället för att förbränna lump, kan använda det till materialåtervinning för att göra biokol som används som reduktionsmedel i stålindustrin får vi materialåtervinning, säger Birgitta Losman.

Birgitta Losman är projektledare vid Högskolan i Borås som leder arbetet samt bidrar med expertis inom både textil och policy. Själva projektet – med det lite krångliga namnet ”Lump blir biokol till stålindustrin” – är ett samarbete mellan textil- och stålindustrin, och involverar hela kedjan från insamling till test i industriell miljö. Borås Energi och Miljö samlar in lumpen. Modeföretaget Kappahl representerar producenterna som sätter textil på marknaden. Det statliga forskningsinstitutet RISE omvandlar textilierna till biokol genom pyrolys, och metallföretaget Höganäs testar det som reduktionsmedel.

– Vad vi hoppas uppnå och vilka konkreta resultat vi vill se av projektet, både för miljön och för samhället, är att lära oss mer tekniskt – om den här materialströmmen fungerar för att skala upp, förklarar Birgitta Losman.

Man vill också lära sig mer om hur kommuner, som i dag har ansvar för insamling av textilavfall, kan hjälpa till att utveckla materialströmmen.

– Det är ett väldigt spännande, branschöverskridande samarbete som vi hoppas kunna ge svar på fråga: ’vad gör jag med mina gamla trasiga strumpor?’

Att i nuläget skänka dem till ”Lump blir biokol till stålindustrin”-projektet är däremot inte görligt.

– Men du kan generellt bidra genom att göra rätt och sortera ut textil från annat avfall och lämna textilavfallet till de platser där din kommun anvisar. Även om inte återanvändning och materialåtervinning fungerar ordentligt än på marknaden, så är ett första steg att sluta slänga textil i restavfallet.

Birgitta Losmans understryker att det finns anledning till framtidstro.

– Vad som känns hoppfullt för mig, är att det sker så mycket utvecklingsarbete. Och att samverkan är så stark, i det här fallet också mellan branscher som annars inte arbetar tillsammans. Det finns hopp!

Foto: Matt Tipler