Mikrofonden stöttar samhällsnyttiga idéer

När jag når Ingrid Westerfors över telefon sitter hon och skriver om kooperativa bogemenskapsprojekt i Barcelona.
– I andra delar av Europa, exempelvis i Spanien och Tyskland har man kommit mycket längre med bo- och byggemenskaper, där de boende själva skapar hållbara och inkluderande boendeformer som fler har råd med. Det är inte lika vanligt i Sverige, men borde vara det. Det är något vi gärna stöttar.

Ingrid Westerfors är kreditchef på Mikrofonden, kooperationens och civilsamhällets egna fond för riskvilligt kapital till föreningar, kooperativ och sociala företag. Mikrofonden grundades 2010 av Ekobanken, Coompanion och Hela Sverige ska leva, och investerar i den sociala ekonomin. Året efter, 2011, kom JAK Medlemsbank med som en fjärde medgrundare.

– Man kan säga att Mikrofonden uppstod i en lucka. Vi investerar i verksamheter som har svårt att få finansiering från traditionella banker. Affärsbankerna saknar ofta kunskap om andra associationsformer än aktiebolag, där vinst till aktieägarna är överordnat allt annat.

Stöd till idéer som gör skillnad

Inom den sociala ekonomins verksamheter, såsom ekonomiska föreningar, är det i stället medlemsnytta och samhällsnytta som prioriteras. Dessutom handlar finansieringsbehovet ofta om relativt små belopp, något affärsbanker sällan finner lönsamt.

– Vi jobbar främst med de kooperativa medlemsbankerna, som är medlemmar i Mikrofonden. Ibland kan vi även fungera som en brygga till affärsbankerna. Den sociala ekonomins verksamheter, såsom ideella föreningar, saknar ofta de säkerheter som krävs för att få lån. Då kan vi hjälpa till genom att ställa ut kreditgarantier, ett slags borgen som minskar borgensbördan för till exempel styrelseledamöter. Samtidigt finns inte alltid den finansiella mognad som krävs, med tydliga budgetar och planer som visar att det finns en återbetalningsförmåga. Där kan vi stötta och ge vägledning.

Investeringarna kan gälla allt från en ideell förening som saknar en lokal till ett kooperativ som behöver kapital till att starta eller växa. Förutsättningen är att man drivs av samhälls- eller medlemsnytta, har en demokratisk och jämlik struktur, och återinvesterar merparten av vinsten i verksamhetens syfte.

Mikrofondens lån och garantier är relativt små, i genomsnitt 200 000 till 300 000 kronor, maximalt upp till 1,1 miljon. Kapitalet kommer via medlemslån och förlagsinsatser. Fonden har även europeiska impact-investerare som vill göra verklig skillnad. Fondens driftsfinansiering är en blandning av ränteintäkter, sponsring, ideellt arbete och offentliga projektbidrag.

JAK är en av Mikrofondens medlemmar, och tillsammans har de stöttat verksamheter som är medlemmar i JAK att kunna ta lån, genom att Mikrofonden ställt ut garantier gentemot banken. Grolanda bygdegård är ett exempel, de ville sänka sina driftkostnader genom att installera solceller. JAK beviljade lån och Mikrofonden garanterade 80 procent av beloppet eftersom föreningen saknade egna säkerheter. Genom att Mikrofonden gick in som borgensman kunde ideellt engagerade styrelseledamöter slippa ta en privatekonomisk risk för föreningen.

Ett annat exempel är föreningen Hela Sverige ska leva X-ing Gävleborg, ett nätverk som främjar landsbygdsutveckling och social ekonomi. Även föräldrakooperativet I Ur & Skur Myllran i Höör har fått stöd. Så här skriver de själva. “Ni har möjliggjort för oss att utveckla vår verksamhet. Hos oss får barn en känsla för naturen och kunskap om hållbar utveckling. För oss betyder det att vi kan ge våra barn en bra start i livet.”

Sverige halkar efter – men inspiration finns utomlands

Enligt EU-rapporter (till exempel European Social Enterprise Monitor) är finansieringen av social ekonomi i Sverige underutvecklad. Visst finns det stora kooperativa aktörer som Riksbyggen och HSB, men många västeuropeiska länder har kommit längre i sitt stöd till mindre kooperativ och sociala företag.

– På Mikrofonden inspireras vi bland annat av France Active, en fransk systerorganisation som arbetar liknande med en kombination av finansiering, stöd- och coachinginsatser. Deras kapital kommer främst från att man i Frankrike enkelt via sin arbetsgivare kan investera delar av sin pension i solidaritetsekonomin (så kallade 90-10-fonder där 90% förvaltas traditionellt och 10% förvaltas av så kallade solidariska finansinstitut).

Ingrid Westerfors har över 20 års erfarenhet inom ideell och kooperativ verksamhet. Med utgångspunkt i miljöengagemang såg hon ekonomins betydande roll för att kunna ställa om samhället och började studera hållbart företagande vid Handelshögskolan i Göteborg.

– Jag insåg att det är ekonomin som styr världen, vill man förändra måste man påverka hur företag ägs och vad pengarna gör i samhället, säger hon.

Hon arbetade i JAK:s styrelse i tre år, en tid hon beskriver som både rolig och utmanande.
– Jag har varit medlem i JAK sedan jag var barn, via mina föräldrar. Det fina med JAK är att man som medlem kan påverka hur banken agerar och vad pengarna används till. Det är avgörande för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom att JAK är medlem i Mikrofonden har JAKs medlemmar också ett verktyg som kan hjälpa de andra föreningar och kooperativ de är med i att starta eller växa.

Även Mikrofondens VD Ylva Lundkvist Fridh har varit medlem i JAK sedan tonåren och har bland annat skrivit sin kandidatuppsats i ekonomisk historia, om lokala valutor, med stipendium från JAK.

– Det finns mycket forskning som visar att kooperativa företag är mer robusta och hållbara än andra företagsformer, det gäller inte minst kooperativa finansinstitut, säger Ylva. Tyvärr har vi en väldigt liten marknadsandel i Sverige. Därför är det så viktigt att alternativ så som JAK och Mikrofonden finns och fortsätter växa. Vi skapar förutsättningar för att den sociala ekonomin ska leva och frodas i hela landet.