När bygden blir en del av energiomställningen

Vad händer när elen inte bara kommer ur ett uttag, utan också produceras på åkern utanför byn, på taket till matbutiken eller genom ett gemensamt energiprojekt? Lokal energiproduktion kan ge mer än kilowattimmar. Den kan skapa intäkter, samarbeten och framtidstro – och göra fler människor delaktiga i energiomställningen.

Under lång tid har de flesta av oss haft en ganska enkel relation till el. Vi använder den, betalar räkningen och funderar möjligen lite extra när priserna stiger. Men i takt med att allt fler lantbruk, företag och lokalsamhällen börjar producera energi själva håller den relationen på att förändras.

Anders Larsson, produktchef på det svenska elhandelsföretaget Bixia, beskriver det som en förflyttning från konsument till deltagare.

– När en bygd börjar producera egen energi blir energifrågan plötsligt mycket mer konkret och nära. Man börjar prata om kostnader, investeringar, försörjningstrygghet på ett annat sätt. Det kan skapa både engagemang och nya samarbeten, säger han.

För ett lantbruk kan el från solceller eller vindkraft bli ytterligare ett ben att stå på. Intäkter från el kan komplettera den traditionella verksamheten och minska sårbarheten när andra marknader svänger.

För småföretag och föreningar kan egen produktion sänka energikostnaderna, särskilt om elanvändningen kan flyttas till tider med hög egen produktion eller om batterier används för att lagra el som kan nyttjas senare. Detta ökar andelen egenanvänd el och minskar behovet av inköpt el.

Samtidigt är det ingen självklar ekonomisk genväg. Investeringen i solceller och eventuell batterilagring kan vara betydande, och för att maximera värdet krävs ofta både smart styrning och en anpassning av verksamhetens elanvändning.

Vem får del av värdet?

Den kanske mest intressanta frågan är därför inte bara var energin produceras, utan också vem som äger produktionen och vart pengarna tar vägen.

– Alla tjänar i någon mening på att mer förnybar energi kommer in i systemet. Men om en större del av det ekonomiska värdet ska stanna i bygden behöver det finnas möjligheter till lokalt ägande, delägande eller andra former av inflytande, säger Anders Larsson.

Det kan ske genom energigemenskaper, kooperativ eller samarbeten där invånare, företag och föreningar får del av nyttan och avkastningen. Ägandet har dessutom en betydelse som går utöver ekonomin.

– När människor upplever att de äger en del av lösningen ökar ofta både engagemanget och acceptansen. Ägande handlar också om delaktighet och inflytande, säger Anders Larsson.

Det betyder inte att all energiproduktion måste vara småskalig eller lokalt ägd. Stora vind- och solparker och investeringar i elnäten kan ge betydligt större effekter på energisystemet och klimatet. Utmaningen är att förena den storskaliga omställningen med en tydlig lokal nytta.

Mer lokalt – och mer sammankopplat

Lokal elproduktion kan också göra en bygd mindre sårbar vid störningar, särskilt i kombination med batterier och smart styrning. Men den självförsörjande byn, helt frikopplad från omvärlden, är knappast bilden av framtidens energisystem.

– Solen skiner inte alltid, vinden blåser inte alltid och elanvändningen varierar över dygnet och året. Vi behöver både lokal produktion och ett starkt gemensamt elsystem. Framtidens energisystem blir sannolikt både mer lokalt och mer sammankopplat samtidigt.

Ändå är steget från idé till fungerande energiprojekt ofta långt. Kapacitetsbrist i elnäten, komplicerade regelverk, långa tillståndsprocesser och osäkra affärsmodeller och investeringar är några av hindren. Dessutom krävs både kunskap, tid och människor som kan ta ett lokalt energiprojekt från idé till verklighet.

– Det är sällan bara en fråga om ekonomi. För att fler lokala initiativ ska bli verklighet behövs också kompetens och långsiktiga spelregler som minskar de ekonomiska riskerna, säger Anders Larsson.

En bygd där omställningen märks

Hur skulle då en bygd som verkligen lyckats dra nytta av energiomställningen kunna se ut om tio år?

Anders Larsson ser framför sig en framtid där lantbruk och företag skapar ökad trygghet och motståndskraft genom smart energianvändning. Lokal elproduktion, batterier, laddinfrastruktur och intelligent energistyrning ger större kontroll över energikostnaderna, minskar sårbarheten vid prisvariationer och skapar bättre förutsättningar att hålla verksamheten igång även vid störningar i elnätet. Men tekniken är bara ena halvan av bilden.

– Det viktigaste är att invånarna känner att de är medskapare i omställningen. Att energiomställningen inte bara har minskat utsläppen, utan också bidragit till utveckling, framtidstro och lokal attraktionskraft.

För i slutänden behöver energiomställningen klara två saker samtidigt: förändra ett helt energisystem och skapa förtroende hos människorna som lever mitt i förändringen.

– De stora klimatvinsterna kommer sannolikt från storskaliga investeringar i produktion och elnät. Men för att omställningen ska vara långsiktigt hållbar behöver människor känna sig delaktiga och uppleva att en del av värdet skapas där de bor. Där möts det lokala engagemanget och den storskaliga omställningen.