"Ekonomisk demokrati är vår tids stora utmaning – och möjlighet"

Sven Uhlås, 55 år, bor i Uppsala och är en av JAK Medlemsbanks många engagerade medlemmar. Hans intresse för hållbarhet och rättvisa ekonomiska system har präglat både hans yrkesliv och privata engagemang – från uppväxten på en liten bondgård i norra Uppland till internationella uppdrag och dagens arbete med lokalt ledd utveckling.

– Mitt hållbarhetsmässiga uppvaknande skedde redan på gården där jag växte upp. Mina föräldrar drev en liten bondgård i ett flergenerationsboende. Alla var välkomna hos oss, och vi hade ofta besök av människor från andra kulturer. Gården var vår huvudsakliga försörjning, och jag fick tidigt hjälpa till med allt från att flytta kor till att gallra skog.

Första gången Sven kom i kontakt med JAK var på 1990-talet. Han drogs till tanken om en bank som gav människor möjlighet att tillsammans ta kontroll över sin ekonomi.

– Jag uppskattade att en medlem har en röst och att det fanns utrymme för folkbildning och debatt om räntans effekter och en rättvis och uthållig ekonomi.

Samtidigt berättade en vän om Vi-skogen, en organisation som framgångsrikt minskade fattigdomen runt Victoriasjön i Östafrika. Detta väckte ett intresse hos Sven som några år senare skulle ta honom långt hemifrån. Ett decennium senare fick han ansvar för att planera, leda och utvärdera Vi-skogens arbete i Tanzania. Under fyra år arbetade han tillsammans med 200 anställda, vars uppdrag var att minska fattigdomen.

– En stor del av personalen bodde själva i byarna och var utbildade i agroforestry och mikrofinansiering. Med hjälp av cyklar nådde de ut till stora områden och kunde sprida kunskap och stöd.

Agroforestry, eller skogsjordbruk på svenska, är en metod där träd och buskar kombineras med odling av ettåriga växter eller djurhållning. Mikrofinans handlar om att ge människor som inte är välkomna hos de traditionella bankerna tillgång till sparande, lån och försäkringar.

– Vi var först i Vi-skogen med att starta 100 självförvaltande spargrupper. Grupperna använde medlemmarnas sparpengar för att låna ut till varandra på egna villkor. Jag blev imponerad av hur både JAK och Vi-skogen främjade en kultur av sparande och försiktighet som gav människor ökad egenmakt.

Sven Uhlås internationella erfarenheter sträcker sig även till Latinamerika. På 1980-talet läste han om hur kolonialismen plundrat kontinenten, och när han senare flyttade till Bolivias fattigaste region, Potosí, blev han vittne till gruvdriftens miljöförstöring och de svåra villkoren för gruvarbetarna.

– Det sägs att en bro av rent silver kunde byggas från toppen av Potosís berg Cerro Rico till det kungliga palatset i Madrid, där rikedomarna hamnade. En annan bro kunde byggas tillbaka till berget av de skelett som representerar de åtta miljoner människor som dog i gruvorna.

Som volontär deltog Sven under ett drygt år i fredliga mobiliseringar för bättre villkor och mer självbestämmande. Han bodde i avlägsna dalar och på högplatån och arbetade med småbrukare för att stödja lokalt utvecklingsarbete. Erfarenheterna där ledde honom vidare till en master i ekologisk ekonomi vid Edinburgh University, där han fördjupade sig i frågor om samverkan och lokalt ledd utveckling.

Tillbaka i Sverige tog Sven sitt första lån hos JAK på 2000-talet. Lånet möjliggjorde för honom och hans familj att förvalta Bockgården, en gammal Dalagård i Siljansbygden.

– I nio år skapade vi en naturlig mötesplats på gården. Vi nådde 90 procents självförsörjning på mat och energi, ökade den biologiska mångfalden och genomförde kurser där 900 personer utvecklade sin kunskap om regenerativt naturbruk. Allt detta med minimala insatser av el och fossil energi. Lånet är återbetalt, och jag är en av många nöjda JAK-medlemmar.

I dag arbetar Sven som verksamhetsledare för Upplandsbygd Lokalt Ledd Utveckling, där han tillsammans med kollegor stöttar eldsjälar och entreprenörer som vill skapa projekt som bidrar till ett gott liv med hänsyn till social och ekonomisk rättvisa och respekt för naturen.

– Vi använder verktyget ’hållbarhetsspindeln’ för att bedöma projektidéer utifrån nio hållbarhetsområden. Projekten får inte påverka något område negativt och ska bidra positivt till minst ett. Dialogen kring spindeln skapar en helhetsbild, stärker relationer och bygger resiliens även efter projektens slut. Den största vinsten är att vi fått igång viktiga samtal om hållbarhet ur ett livscykelperspektiv, och kunnat öka den kollektiva medvetenheten utan dyra analyser.

Sven ser att banker som JAK har en viktig roll i framtiden.

– JAK står för en kultur av försiktighet och sparande och tar avstånd från spekulativa investeringar. Eftersom vi inte lånar upp kapital på marknaden styrs vi inte av räntor utan enbart av våra interna kostnader. Jag hoppas att JAK framöver kan mobilisera ännu mer underifrån och väcka nytt liv i lokalavdelningarna.

Han ser ekonomisk demokrati som en av vår tids stora utmaningar – och möjligheter.

– I Sverige arbetar de flesta i miljöer med låg delaktighet, särskilt inom offentlig sektor och många företag. Mindre arbetarägda företag i form av kooperativ har däremot högt lokalt deltagande och sätter samhällsnytta före anhopning av vinst. JAK kan bidra till en maktförskjutning där arbetskraften lånar kapital i stället för att hyras av kapitalet. Det kan leda till lägre personalomsättning, bättre prestationer och ett starkare samhällsengagemang.