Miljardbelopp från storbankerna går till naturförstörelse

Detta visar en ny rapport som Greenpeace International tagit fram i samarbete med flera andra miljöorganisationer. Verksamheterna som SEB, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och Danske Bank stöttat sysslar exempelvis med avverkning av värdefull skog i Amazonas för att producera soja, boskap, olja, eller timmer.

Erika Bjureby, Sverigechef på Greenpeace, påpekar att det sedan tidigare är känt att svenska storbanker finansierar oljebolag med enorma summor.

– Nu kan vi även visa att bankerna har skjutit till över 250 miljarder kronor på mindre än tio år till verksamheter som bidrar till att värdefull natur förstörs. Det här är förödande för exempelvis många hotade arter, skogens kollager och urfolks rättigheter.

Att detta är möjligt beror på ett kryphål i EU:s avskogningsförordning (EUDR). Den antogs i maj 2023 som ett första steg mot att uppfylla EU:s globala åtaganden inom klimat och biologisk mångfald.

Förordningen är tänkt att minska klimat- och miljöpåverkan från EU:s konsumtion genom att säkerställa att europeiska företag inte importerar varor som kan kopplas till avverkning av värdefulla skogar. Men finansaktörer inom EU, däribland svenska banker och flera statliga AP-fonder, omfattas inte av avskogningsförordningen.

Greenpeaces rapport bygger på data från den oberoende forskningsorganisationen Profundo. Den visar att de svenska storbankerna – liksom flera andra europeiska banker och pensionsfonder – stöttat naturförstörande verksamheter genom utlåning och investeringar på över 3 500 miljarder kronor (316 miljarder euro) sedan Parisavtalet slöts 2015.

FN:s klimatpanel IPCC har pekat ut skydd av värdefulla ekosystem som en avgörande faktor för att snabbt minska utsläppen och stärka den biologiska mångfalden.

– Men genom att utnyttja en lucka i EU:s avskogningsförordning motverkar europeiska finansaktörer, inklusive svenska banker och AP-fonder, möjligheten att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Detta kryphål måste nu täppas till, menar Erika Bjureby.

Av de drygt 3 500 miljarder kronorna är en klar majoritet lån från europeiska storbanker. 73,2 procent av de svenska storbankernas finansiering på 250 miljarder kronor består också av lån (183 miljarder kr). Resterande 27,6 procent (69 miljarder kr) är investeringar. Nordea är den svenska bank som bidragit med allra störst summor: 74 228 miljarder kronor i lån och investeringar på 31 675 miljarder kronor.

Bland statliga AP-fonder (Första–Fjärde AP-fonderna samt Sjunde AP-fonden) är cirka 25 miljarder kronor investeringar. Knappa hälften, cirka 12 miljarder kronor, kommer enbart från AP7.

Erika Bjureby säger att man nu hoppas att Sverige inte försöker blockera viktiga EU-förslag som berör natur och biologisk mångfald, om avskogningsförordningen återigen kommer upp på förhandlingsbordet. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) bör även överväga att omgående ”tala rim och reson” med storbankerna.

– Om bankerna inte visar att de bryr sig om sina kunders framtid genom att hålla sig inom planetens gränser, riskerar de att tappa kunder. Det är inte försvarbart att tjäna kortsiktiga pengar på att sätta vår framtid på spel. Det gäller även statligt förvaltade AP-fonder som berör miljontals svenskar.