Växthusgasernas värstingar

1. Industrin: 29,4 procent

Industrin ligger bakom nästan en tredjedel av planetens utsläpp av växthusgaser. Främst handlar det om själva energin som används i produktion.

Framställning av stål och järn står för hela 7,2 procent av utsläppen, vilket är en av anledningarna till att det forskas mycket i framställandet av fossilfritt stål. Även betong och cement är en stor bov. Cement, den mest utsläppsgenererande delen av betong, står för 3 procent av världens utsläpp. Sverige ligger för övrigt långt fram när det gäller klimatförbättrad betong, där andelen cement i betong minskas.

Kemi- och petrokemiindustrin står för totalt 5,8 procent av utsläppen.

Sverige ligger ungefär i linje med resten av världen, vår industri ligger bakom cirka en tredjedel av de inhemska utsläppen. Jämfört med 1990 har industrins utsläpp minskat med 25 procent, men år 2021 uppgick utsläppen till 15,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket är en ökning om 7,6 procent jämfört med året innan.

I dag omfattas merparten av industrins utsläpp av järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier. Utsläppen uppstår främst genom tillverkningsprocesser och utsläpp från förbränning av bränslen.

2. Jordbruk, skogsbruk och boskap: 18,4 procent

Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark.

Ser man till hela matproduktionssystemet, och inkluderar nedkylning, transporter, förpackningar och fabrikation, står mat för ungefär en fjärdedel av samtliga utsläpp.

Djuren själva ligger bakom en ansenlig mängd. Får och nötkreatur producerar växthusgaser genom en process som kallas "enterisk fermentation" – när mikrober i deras matsmältningssystem bryter ner maten produceras metan som biprodukt.

Även böndernas stubbränning är en stor utsläppskälla. När jordbruksrester och kvarvarande vegetation från ris, vete och sockerrör bränns – ett sätt att förbereda marken inför återplantering – frigörs koldioxid och metan.

Ris sticker ut, detta spannmål står för 1,4 procent av jordens utsläpp. Det låter kanske mycket för en enskild gröda men då ska man ha i åtanke att ris står för ungefär 20 procent av vårt totala kaloriintag.

I Sverige står växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn för 14 procent. Jämfört med 1990 är utsläppen lägre i dag, främst tack vare effektivisering och minskad djurhållning.

3. Energianvändning i byggnader: 17,5 procent

Att laga mat, värma upp hus, se på tv och ha lamporna tända står för en ansenlig del av våra utsläpp. Energianvändningen i bostadshus står för 10,9 procent av utsläppen, medan kommersiella fastigheter, som kontor, restauranger och butiker, står för 6,6 procent. I Sverige har utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler minskat med 92 procent sedan 1990. Utfasning av oljepannor har bidragit mest till de minskade utsläppen.

4. Transport: 16,5 procent

Att transporter står för en stor del av utsläppen visste vi redan. Men fördelningen mellan transportslagen kanske kan förvåna. Så kallade vägtransporter, allt från privatbilar till bussar, motorcyklar och lastbilar, står för 11,9 procent av utsläppen, medan det omdebatterade flygets andel är betydligt mindre, nämligen 1,9 procent. Fartygstransporter och tåg står för 1,7 respektive 0,4 procent av utsläppen.

Ur ett globalt perspektiv sticker Sverige ut rejält. Här hemma står nämligen inrikestransporter för nästan en tredjedel av klimatutsläppen, främst genom bilar och lastbilars förbränning av bensin och diesel.

5. Övrig förbränning av bränsle: 7,8 procent

Den här utsläppsposten handlar om energirelaterade utsläpp från produktion av energi från andra bränslen, exempelvis elektricitet och värme från biomassa, lokala värmekällor, kraftvärme samt kärnkraftsindustrin.

6. Flyktiga utsläpp från energiproduktion: 5,8 procent

Flyktiga utsläpp är ofta oavsiktliga läckage av metan under utvinning av exempelvis olja och gas från skadade eller dåligt underhållna rör. Detta inkluderar även gasflamning, alltså den avsiktliga förbränningen av gas vid oljeanläggningar. Just utsläppen från olje- och gasproduktion står för 3,9 procent, medan liknande utsläpp från kolproduktion står för 1,9 procent.

7. Avfall och avloppsvatten: 3,2 procent

Organiskt material och rester från djur, växter, människor och deras avfallsprodukter samlas i avloppsvattensystem. När detta organiska material sönderfaller bildas metan och dikväveoxid. Avloppsvattnet står för 1,3 procent av utsläppen.

Det avfall som inte kan återvinnas läggs på deponi, det vi brukar kalla soptippar. Till deponin förs askor från energiproduktion, förorenade jordmassor med mera. Deponier är ofta miljöer med låg syrehalt och i dessa miljöer, som ligger bakom 1,9 procent av utsläppen, omvandlas organiskt material till metan när det bryts ned.

Källor: Naturvårdsverket, Our World in Data, IAEA, Epa.gov.